För att du ska må som allra bäst är det en förutsättning att din kropp får den näring som den behöver. Men hur vet man egentligen vad man behöver? Ålder, kön, livsstil, kost och var du är i livet påverkar ditt näringsbehov. Genom att besvara enkla frågor kan man faktiskt komma långt för att för få reda på vilka näringsämnen just du behöver vara mer uppmärksam på, samt i vilka doser du behöver dessa.

Livsstil och näring

Livsstil är något som direkt påverkar ditt näringsbehov. Det du utsätter din kropp för återspeglas direkt i ditt näringsbehov. Tränar du mycket ökar behovet av vissa vitaminer som b-vitaminer och  mineraler som magnesium och kalium. Tycker du om att vistats mycket utomhus blir ditt behov av vitamin D lägre än om du håller dig mer inomhus. Stress är också något som kan dränera näringsdepåerna och ett periodvis hektiskt liv är extra krävande näringsmässigt. Förutom att täcka upp för ökade behov finns också ämnen som kan boosta din kropp så att du orkar med din vardag bättre och att din hälsa hålls på topp.

Har du några kilon för mycket? Då kan rätt näring vara av hjälp och göra så att du lättare når dina mål och håller överskottet borta. Både förbränning och aptit påverkas positivt av ett komplett näringsintag, men det finns också näring som kan öka förbränning och motverka sug.

Ålder och kön

Ålder påverkar också behovet. Är du kvinna och har passerat klimakteriet är det extra viktigt att se över intaget av kalcium, magnesium och vitamin D. Detta eftersom skelettet då kalkas ur i snabbare takt, vilket leder till skörare ben och ökad risk för benbrott.

Kön och ålder påverkar också behovet av järn. Järnbrister är vanligt och leder bland annat till trötthet, blekhet och ökad infektionsrisk. En riskgrupp för att drabbas av brister är kvinnor som menstruerar och kvinnor som fött många barn. Tillhör man dessa grupper är det således extra viktigt att se över sitt järnintag.

Lika viktigt som att undvika järnbrist är det att inte få i sig för mycket. För mycket järn kan nämligen öka inflammatoriska processer och även infektionsrisk. Tillhör man en grupp som inte löper risk för att utveckla järnbrist bör man vara försiktig med järntillskott. Detta understryker verkligen värdet av att veta vilken näring man som individ verkligen är i behov av.

Kost och näringsbehov

Kosten är en av de allra viktigaste faktorerna när det gäller näring. En bra kost kan ge dig allt vad du behöver, men kan också skapa massor med hål i ditt näringsintag. Hur mycket näring man får genom kosten beror förstås på vad man äter och vad man inte äter. En ensidig kost baserad på raffinerade och hårt industriellt processade livsmedel ger lite näring. Följaktligen bör man minimera intaget av sådan mat.

Fet fisk som makrill och lax gör all enorm skillnad när det gäller intaget av vitamin D, omega-3 och selen samt i viss utsträckning även jod. Äter du sällan fet fisk finns det all anledning att fundera över att komplettera ditt näringsintag då det annars lätt blir för lite av dessa näringsämnen.

Grönsaker, frukt och bär är sprängfyllda med vitaminer, mineraler och fibrer, men även av andra nyttigheter. Från dessa livsmedelsgrupper bör du få i dig åtminstone något livsmedel till varje måltid. Om du vet med dig att det blir lite av sådan mat är det bra att fundera generellt över intaget av vitaminer, mineraler och antioxidanter och kanske även överväga ett tillskott.

Fermenterad, syrad, mat är livsmedel som har jäst på ett kontrollerat sätt. Fermenteringen gör att nyttiga mjölksyrabakterier växer till, vilket höjer näringsinnehållet på maten. Dessutom finns det många gynnsamma effekter från den bakterieflora som finns i den fermenterade maten. Exempel på fermenterad mat är surkål och kimchi.

Äter du sällan fermenterad mat finns det andra källor för nyttiga bakterier som syrade mjölkprodukter, men också i form av så kallade probiotiska tillskott. En fördel med tillskotten, jämfört med mat, är att en större del av de nyttiga bakterierna överlever magsäckens syrabad och når våra tarmar där de har goda effekter för såväl immunsystemet som för hälsan i stort.

Kostterapi

Näringen i din mat kan också vara din medicin. Har du exempelvis för höga kolesterolvärden kan ett intag av den allicinrika vitlöken ha positiva effekter. Har du för högt blodsocker kan ett regelbundet intag av antocyaninrika blåbär ha positiva effekter. Ingefära, gurkmeja och mat rik på omega-3 kan stora effekter på inflammationer och smärta, särskilt om dessa intas tillsammans.

För att få mest ut av de kosterapeutiska effekterna är det viktigt att regelbundet inta livsmedel med de aktiva ämnena. Ett alternativ för den som inte får till ett regelbundet intag, och har ett terapeutiskt behov, är tillskott ett intressant alternativ.

Andra saker som påverkar ditt behov
Ärftlighet, det vill säga gener, påverkar också ditt näringsbehov. Olika individer kan utnyttja näringen med olika effektivitet. Det betyder att olika individer har olika behov. Därför kan det vara bra att mäta dina nivåer av olika näringsämnen. Det kan man göra genom ett enkelt blodprov och då kan man lätt justera om man ligger för högt eller för lågt på något näringsämne.

Funderar du på tillskott?

Känner du att du äter fet fisk för sällan eller äter du kanske aldrig fermenterad mat? I så fall kan det var en god idé att fundera kring tillskott. Då bör du också tänka till så att du får rätt tillskott i rätt doser som passar just dig och dina förutsättningar. Känner du dig osäker på hur du ska välja rätt? Då är det ett bra alternativ att välja ett tillskott som redan är anpassat för dig och din livsstil samt livssituation.

Artikeln är skriven för Kindly av: Martin Brunnberg – Näringsfysiolog

Denna samt fler intressanta artiklar hittar du på www.gokindly.se där du även kan genomföra en hälsoquiz för att utvärdera vilka kosttillskott som passar just dig.